Jag får så fruktansvärt ont i mina öron att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Var är min fastlege när jag behöver henne!?!? Jag får panik. Jag vet inte om körtlarna är bättre eller mindre svullna för jag smärtan i öronen tar ju förfan över allting! Vad gör man? Jag som trodde att jag började bli bättre. Och halvt döv är jag också. Det käns verkligen jättebra inför intervjun om en och en halv timme...  Oförberedd (som alltid i och för sig) är jag också. Nåja. Ödet får bestämma hur allting ska gå. Ödet får snart tamigfan bestämma hur hela mitt liv ska gå!! Jag ska verkligen börja se livet som ett enda stort skämt 24/7. Det blir så mycket enklare då. Men aj, jag vill bara skrika av smärtan. Bit ihop.