Tänk er den klassiska filmscenen inne på en pub. Ni vet när bartendern får stå och lyssna som en psykolog på en rad olika personers livshistorier. Servera grogg efter grogg. Lyssna, agera bollplank och visa medlidande. Eller muntra upp. Myten stämmer. Jag har aldrig hört så mycket livshistorier som nu när jag har stått och jobbat i baren. Vissa historier är sorgliga. Andra är glädjespridande och en del är riktigt inspirerande. Jag tycker att det är ett jobb som passar mig perfekt. Jag gillar att vara social och prata med kunder. Ibland är jag helt slutkörd i huvudet efter en kväll med massa folk, hög musik, högljudda gäster, glada gäster, väldigt glada gäster och pratglada gäster.... ja, alla former av gäster! Och så ska man räcka till till allt och alla. Hinna vara psykolog med alla och helst på samma gång också. Men det är så kul! Det finna så många olika människor...
Och jag tror att det är nyttigt att möta så många olika människor.

Jag är ganska nyligen hemkommen från jobbet. Jag trivs med att jobba på puben där ute på bondelandet;) Det är trevligt det. Sitter just nu och varvar ner framför datorn. Kollar fejjan och sånt stuff. Jag kan aldrig komma hem och gå och lägga mig direkt, jag är för mycket uppe i varv för det. Jag måste ha en lugn stund och varva ner. Det är skönt. Jag älskar att jag har en bit att åka till och från arbetet också för då får jag en stund för mig själv i bilen med hög musik som gör mig glad.